Vi behöver en samtalsrevolution

Temat för vårt femte avsnitt av Bentigo CityTalks, en serie tillfälliga tankesmedjor i sällskapsspelsformat, var ”Den demokratiskt hållbara staden”. Det blev ett intressant samtal som kretsade kring flera exempel och idéer som skulle kunna minska klyftan mellan medborgare, politiker och samhällets institutioner. En samtalsrevolution med nya arenor för samtal men där man också får träna på konsten att samtala var en av de saker gruppen såg ett stort behov av.

Formatet är utvecklat av Bentigo och kallas Talkathon. Det är en tillfällig tankesmedja där spelkort med exempel och påståenden blir underlag till samtal. Den här gången genomförde vi samtalet på en scen på Hötorgsterassen i centrala Stockholm.

IMG_0283.JPG

Den Svenska demokratin kan vara i fara och behöver försvaras, varje dag.
Våra grundlagar är svaga och kan avskaffas på 1,5 år om en tillfällig populistisk majoritet i riksdagen skulle vilja det, samma utveckling man sett i Polen och Ungern. Vi behöver alla därför agera som demokratins väktare och det uppdraget handlar om mycket mer än att bara rösta vart fjärde år.

Kulturen har betydelse för demokratins utveckling.
Samtalet handlade i inledningen om kulturens roll för den demokratiska utvecklingen. En känsla från några var att kulturen idag ägnar sig mindre åt att stimulera dialog och att det kan bero på en större rädsla att bli attackerad i det nya politiska klimat som råder. Någon tyckte att kulturens företrädare borde få uttala sig oftare i frågor om samhällsplanering. Alla höll dock inte med om att man från kultursektorn får höras för lite i jämförelse med andra.

Färre än nånsin har förtroendeuppdrag.
Att en allt mindre andel av befolkningen idag är engagerade i politiken försvagar också demokratin. 1970 fanns 200 000 förtroendevalda i Sverige och idag bara 36 000. Det blir färre som möter och samtalar med medborgare vilket ökar avståndet. Gruppen hade också känslan att de som finns kvar ägnar sig mindre åt att möta och samtala med väljare än tidigare.

Det har bland annat lett till att åtta av tio väljare inte känner sig politiskt representerade under perioderna mellan valen. I Sverige görs det också få seriösa försök att inkludera medborgarna. Exempelvis visade en EU-studie nyligen att svenska politiker är mest kritiska till direktdemokrati i hela EU.

I USA har ledamöterna i representanthuset av tradition ett kontor hemma i den valkrets där de blivit valda. Även om det är någon annan än ledamoten själv som sitter där och möter medborgare blir kontoret en naturlig kanal för både synpunkter och idéer och en demokratisk mötesplats.

Svagt intresse av medborgarinkludering.
Vi diskuterade om politiker och myndigheter verkligen vill ta in medborgarna i utvecklingen av politik och samhälle. Det finns de som ägnar sig åt medborgardialoger. Men i regel kommer medborgarna då in alldeles för sent. Man använder dessa mer för att förankra redan fattade beslut istället för att samla in idéer eller låta dem vara remissinstans i ett tidigare skede. Det beror troligen på att på allt idag ska gå så snabbt och att dialog är något som tar tid.

I amerikanska Seattle gör man på ett annat sätt – en process som fått namnet Seattlemetoden. Där bjuds medborgarna in för att redan i ett tidigt skede delta i samtal om idéer och annat som sedan blir en viktig ingrediens i utveckling av allt ifrån stadsdelar till nya policies. I Sverige har Region Skåne utvecklat en ny metod för medborgarinkludering där man rekryterar medborgare till ”Skånepanelen”, Sveriges största medborgarpanel, som sedan används som remissinstans och för att testa idéer på i ett tidigt skede.

I Sao Paulo driver man ett projekt kallat Open Sao Paulo som ska bidra till en öppnare och mer inkluderande samhällsutveckling. Ett initiativ i projektet är Sao Paulo Open Agents där medborgare rekryteras, utbildas till kursledare och får hålla utbildningar. Där skolas politiker och tjänstemän i hur de kan bli bättre på att lyssna på medborgare och förstå deras önskningar och behov.

Utbildning är en viktig komponent.
Det behövs mer utbildning i demokrati på många olika nivåer, exempelvis i skolan. Ett svenskt initiativ är ”Höj rösten” som har målet att få fler unga att rösta. Ett annat exempel som nämndes är Citizen University i USA som utbildar medborgare för att de ska stärkas i sina roller som medborgare – något som handlar om både rättigheter och skyldigheter.

Gör demokratin synlig i det offentliga rummet.
Demokratin kan också bli mer synlig i det offentliga rummet. Idag är sådant som Sveriges Riksdag och Högsta Domstolen vackra byggnader men där det inte alls framgår på utsidan hur de är viktiga fundament för vår fria demokrati. Man skulle också kunna skapa offentlig konst som berättar historier om demokratin, t ex statyer över grundlagarna.

Dagens strukturer stödjer och uppmuntrar inte medborgares initiativ till att utveckla och förbättra det offentliga rummet. Exempel på det är ”pallis” på Södermalm, en tillfällig park som uppstod för en månad under 2015. Idén var nära att läggas ned då man insåg att det i Stockholm var lika höga hyror på mark oavsett den skulle användas för kommersiella eller ideella projekt. Det ändrades senare i en regeländring som fick namnet ”Lex Pallis”.

I Sverige är vi också hårt fostrade i synen att det är politiker och tjänstemän som beslutar hur det offentliga rummet ska och får se ut. I städer som Amsterdam och Köpenhamn gillar vi hur boende i kvarter ställer ut blommor på gatan. Men vi gör det inte själva eftersom vi inte får.

Evenemang som fokuserar på politik och samhällsfrågor kan också vara ett sätt att sprida kunskap om demokratin, bjuda in till samtal och locka fler att engagera sig. I de större städerna skulle vi önska oss en typ av folkliga och festliga samhällsfestivaler öppna för alla. Almedalsveckan är bra men tillgänglig bara för vissa grupper som har kunskap, nätverk och större ekonomiska resurser.

Man gör på sina håll också försök till systemutveckling även på tjänstemannanivå. Ett exempel är One Team Gov, en rörelse som består av personer som vill förnya den offentliga sektorn genom att förbättra de tjänster man erbjuder till invånarna och sina egna arbetssätt, allt baserat på sju enkla principer.

Stockholm 2030
Någon i gruppen väckte tanken om att en stad som Stockholm skulle ha ett antal tydliga långsiktiga mål inom bland annat demokrati. Dessa skulle kunna sammanfattas i ett ”Stockholm 2030” program, enligt samma modell som FN’s ”De globala målen”. Det var en idé som hela gruppen gillade.

Summering.
Det tydligaste temat under hela samtalet var annars vikten av fler samtal. Det behövs fortbildning i konsten att samtala och nya arenor för möten - gärna mellan människor som annars inte möts. Det behövs också fler möten mellan politiker eller tjänstemän som formar eller verkställer politiken och de medborgare vars liv, önskningar och behov i så hög grad påverkas av den.

Vi behöver en samtalsrevolution!

Vid denna tillfälliga tankesmedja deltog Josef Conning (facilitator) från Augur, Olle Wästberg, tidigare demokratiutredare, Madeleine Hjort, författare av ”Den demokratiska staden”, Matilda Backlund, arkitekt, Fredrik Tamm från Doublecheck och Jörgen Dyssvold från Bentigo.

Vi kommer tillbaka med nya avsnitt av Bentigo CityTalks under höst, bl a på tema Staden som matplats och Staden som handelsplats. Följ gärna @bentigoco i sociala medier för uppdateringar. Kontakta jorgen[at]bentigo.com om du vill diskutera samarbete eller annat.

Om Bentigo och CityTalks.

Bentigo CityTalks är en serie samtal där vi i grupp utforskar vad som gör städer och samhällen hållbara. Det genomförs enligt ett format kallat Talkathon – en tillfällig tankesmedja – och är utvecklat av Bentigo.

Detta Bentigo CityTalks om Den demokratiskt hållbara staden genomfördes på Hötorgsterassen i Stockholm den 19 september 2018. Summeringen har gjorts av Jörgen Dyssvold för Bentigo och får spridas eller citeras så länge du hänvisar till källan. Bentigo vill rikta ett stort tack till Glad Stad för hjälp med platsen, gott värdskap och samarbete.

Bentigo erbjuder öppna workshops och samtal på olika teman och platser, inledningsvis i Stockholm. Vem som helst är välkommen att delta i våra mikroevent för att dela erfarenheter och idéer med andra som har samma intressen och passioner. Vi kallar det att kunskapsbonda.

Läs mer…

resumeJorgen Dyssvold